Twitteranalys räddar liv


Vi lever i informationens- eller desinformationens tidsålder. Källkritik har fått en mer central roll i takt med att informationsflödet ökat. Källkritik kallas metoden som genom en kritisk prövning fastställer om en källas informativa innehåll är sant eller falskt, brukbart eller oanvändbart för den fråga man söker svar på, det vill säga trovärdigheten av källan. 

Dagens enorma informationsflöde på Internet och den lättillgängligheten via sociala mediekanaler ställer numera källkritiska krav även på den enskilde internetanvändaren.

Det finns olika källkritiska kriterier som bör beaktas inte minst på Twitter och Facebook, kommunikationskanaler som kan rädda liv. Det innebär bedömningen av äktheten av informationen, skillnaden mellan källor, tidskriteriet, beroendekriteriet, avgörandet om det är en primär- eller sekundär källa samt tendenskriteriet. (Källa: NE.se)

Informationsflödet från Twitter och Facebook kan vara värdefull för inte minst hjälporganisationer för att exempelvis hitta människor i områden drabbade av katastrofer. Det svåra i utsatta lägen är att snabbt ta reda på om informationen i Twitterflödet är falsk eller innehåller riktiga livsviktiga uppgifter. I svåra lägen hinner man själv inte att ta reda på om informationen är äkta och pålitlig.

Tidningen Nyteknik skriver i dag (den 6 maj 2015) om Webbtjänsten Verily som hjälper frivilligorganisationen Standby Task Force efter jordbävningen i Nepal. Verily går genom uppgifter från sociala medier för att hitta verkligt behövande. Deras metod är att snabbt lägga ut en uppgift på en odefinierad grupp människor, framför allt via sociala medier på nätet och ta hjälp av allmänheten med att lösa en uppgift. Det kallas Crowdsourcing på engelska.

Enligt informationen på Nyteknik låter tjänsten frivilliga ta del av en ström av uppgifter från sociala medier. Användarna får tips om hur de ska verifiera uppgifterna – allt ifrån kontroll av vem avsändaren är, till jämförelse av väderprognoser med det väder som syns i bild eller video – och får sedan bedöma om uppgiften stämmer, och också ange varför.

Andra kan i sin tur betygsätta en användares bedömning, och betyget kan på sikt ge användaren större eller mindre inflytande. Det är också enkelt att bjuda in vänner via sociala nätverk att ta del i bedömningsarbetet. Resultatet kan Verily vidarebefordra till hjälporganisationer.

About Twitterakuten

Bloggen är till för att fånga upp, strukturera och arkivera de frågor och tips som dyker upp om och kring Twitter. Bloggen drivs helt ideellt, av egen kraft och med ett brinnande intresse för interaktion mellan människor och tekniska lösningar. Det är bara kul att dela med mig kunskap och erfarenheter. Jag som ligger bakom bloggen, heter @Twittdoktorn på Twitter och på Facebook, där jag också svarar på frågor efter bästa förmåga. Använd gärna taggen #twitterakuten. Om du inte öppet vill diskutera dina frågor kan jag nås även via e-post: twittdoktorn(@)gmail.com

Posted on 2015-05-06, in Begrepp, Källkritik, Osorterat, Tips and tagged , , , , , , , , . Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: